Som tur är hade jag Tina med mig på gatorna i dag för ni skulle inte tro mig om jag inte hade ett vittne. Jag är ju ändå en vardagslögnerska. Jag ljuger ofta och gärna, allt för att framstå som lite mer intressant och spännande än vad jag egentligen är. Det är inte heller bara er jag ljuger för utan även för mig själv. Måste jag välja mellan en rolig, händelserik lögn och en tråkig, grå sanning så väljer jag lögnen. Jag är ungefär som Herman Lindqvist.
I alla fall så kom det sig så att på Götgatan från Björns trädgård till Slussen så mötte vi inom loppet av några minuter både Kim Anderzons dotter skådespelaren Tintin och skådespelaren Michael Nyqvist. Jag blev så glad och utbrast att ingen kommer tro mig. (jag har ju fortfarande inte vågat plocka upp min kamera, dessutom går det ju så snabbt när man möter folk så där. Men jag ska jobba på det.)Men Tina sa att hon kan vittna om att jag faktiskt talar sanning.
Våra vägar skildes åt och vem ser jag då på tunnelbaneperrongen om inte genusprofessorn Tina Rosenberg. Denna kvinna som nu är som bortglömd men var en av sveriges mest hatade personer för några år sedan, bara på grund av FI ...
CC:7
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är ju så sant som det är sagt. dock vet jag inget om nån Tina på nån perrong, alltså nån annan Tina än den Tina som man bör bryr sig om. Andra Tinor är oviktiga. T.o.m. en hummertina är oviktig. Det finns bara en Tina som är viktig. Vilken Tina jag menar kan man ju gissa.
Mvh Tina
Skicka en kommentar