Simon says

Jag skickade precis iväg en jobbansökan till ett jobb jag gärna vill ha. Sista ansökningsdag är idag. Kontrollerade stavning en sista gång. Tryckte på send, efter att jag kollade att jag hade lagt till rätt filer.

Jag fick svar bara några minuter senare:
"Hej Maria,

Tack för din ansökan och utförliga brev. Tyvärr har du skickat den till fel företag/domän.

Vänligen

Simon"

Jaha, jag hade tryckt fel bokstav, så kan det gå. Himla snällt av Simon att påpeka att det var fel, annars hade jag inte märkt något alls.

Tack världens bästa Simon!

Pricken över i:et så att säga

Malte och jag tog en tur på stan och när jag kom hem upptäckte jag att jag omdvetet verkar haft ett visst shoppingtema idag.

Nightswimming

Inatt när jag och Malte varit på pyjamasparty hos Tina så gick vi från Hornstull och hem. Klockan var halv två på natten och vi traskade över Västerbron. Himla härligt, vackra Stockholm på helgnatten. Jag borde nattpromenera mera, ta med min kamera och göra bilder av de mörka timmarna.

Det här med att vara pubertal

Maria säger (20:42):
är det här: <3 ett tecken för kuk?
Fredrik säger (20:42):
Näe
Maria säger (20:42):
helt plötsligt ser jag det överallt och jag förstår inte vad det är
Fredrik säger (20:43):
Ett snett hjärta.
Maria säger (20:43):
HAHAHA!
Maria säger (20:43):
jag bara kuk ...
Fredrik säger (20:43):
:D
Maria säger (20:43):
Så pubertal jag är.

Det där med proportioner

En bank på Stora torget i Västervik har rånats. Nyheten sprider sig snabbt som vinden och Västerviks Tidningen har till och med gjort ett bildspel om en polisbil som illustrerar händelsen.

Det är fint på något sätt. Det händer inte så mycket där hemma så när en bank rånas så slår man på stora trumman och får äntligen göra det där bildspelet som man så länge drömt om.

Smet

Det fungerar inte i den här staden. Man kan inte ha hemliga hittepåförälskelser för verkligheten krockar med fantasin hela tiden och det har banne mig varit alldeles för mycket verklighetskrock den senaste tiden. Men det är också ganska roligt, det är inget jag förnekar.

Självklart kom ju Markus till Carmen igår och självklart kände han några vid vårat bord och satte sig där. Självklart fick jag ett skrattanfall som jag fick jobba hårt för att dölja. Självklart var jag tvungen att ta en paus och andas på toaletten. Självklart så följde han tyvärr inte med till Debäser och nostalgitripp.

DLK var hur bra som helst. Jag var i himlen och sjöng trall på ett sätt jag aldrig gjort tidigare. Himla bra band det där!

Världens mest irriterande just nu

Förra veckan städade jag under mina tangenter. Jag plockade bort flera stycken och gnodde runt med tandpetare för att få bort matrester, hår och annat äckligt. Jag kan nog inte säga att tangentbordet blivit speciellt mycket renare, däremot har det blivit helt idiotiskt. Min e-knapp fungerar knappt alls, antingen kommer inget "e" och jag får backa och skriva om eller så kommer två e fast en annan bokstav mellan. Detta syndrom har även drabbat "t" och "mellanslag". Sjukt irriterande speciellt när jag skriver essä, så lär av mig och sluta städa så infernaliskt. Det är okej med smutsiga tangentere.

Förresten fick jag tillbaka min jacka i dag, så nu har även Malte varit på Fjolljollen.

Jag behöver inga vänner jag har min bil

Undrar du hur kul är det när man tappat garderobsbrickan och inte får sin jacka när man vill gå hem och det är vinter och kallt ute?

I så fall har du hittat rätt och jag kan upplysa dig om att det inte är kul alls. Inte det minsta. Nu hoppas jag bara att den är kvar på båten som gud glömde så jag kan hämta den imorgon. Kombinationen båt och alkohol fungerar inte för mig och det har den nog aldrig gjort när jag tänker efter.

Den som sagt att Office space är en komdi far med lögner!

Påsken och Kungen

Påskafton är dagen då man ska hälsa på Kungen och Silvia, det är en fin liten tradition som fler borde ta efter. Men trots att jag, mopsen och Tina irrade runt på Drottningholm såg vi inte en skymt av några kungligheter. Däremot träffade vi flera hundar och jag hjälpte några turister genom att fotografera dem framför slottet.

Det är kanske en ganska dum grej ändå, jag menar om inte Kungen och Silvia ens vill ta emot sina besökare så borde man verkligen inte åka dit. En ganska dum tradition att ranta runt i slottsparken bara för att det är påskafton.

Utkonkurrerad av ett bockstyre

Min kära Björn (min äkta hälft alltså inte Gustafsson) upphör aldrig att förvåna. Nu duschar han tillsammans med sin cykel efter ett svettigt långpass på cykeln i sovrummet.

En sida

Jag har lagt märke till att om man läser Tinas blogg så får man en ganska ensidig blid av mig som minst sagt pubertal. Det är en ganska rolig Maria men ack så långt från sanningen och helheten. Eller så svävar jag helt enkelt i ovisshet, jag är kanske inte ett dugg självmedveten.

Monstra mig hit och monstra mig dit

Världens bästa vapen = Fittraketer

Bara du slog en signal

(Jag vill också passa på att förtydliga att det inte är blanka skallar som George jag är ute efter.)

Konkretisera mera och mera

Uppsatsen börjar ta form. Jag letar skinnskallar och det kräver att jag börjar konkretisera vad det faktiskt är som jag vill undersöka. Vilken teori vill jag använda och hur ser jag på människan. Nu lutar det åt att jag återigen kör i interaktionsimens bana med en vinkling mot postmodernism om det går. Det borde inte vara några problem.

Agneta berättade igår att av fyra d-studenter förra året blev bara en klar, lite dåliga odds med andra ord. Men jag är ju så jäkla peppad. Ge mig bara de rakade skallarna så kirrar jag biffen.

Beegs söker etnologidoktorander till nästa vår också, så min uppsats måste bli bra.

Dansa tills du brinner

Musiken får mig att inte veta var jag ska ta vägen. Ibland blir för mycket och för intensivt. Jag måste blunda, vill implodera och bli ingenting. Samtidigt känner jag andra impulser som är det motsatta. Jag måste skrika, explodera och bli allt. När jag hamnar där, när det är för mycket av allt så vill jag bli ett med ljuden och leva där resten av mitt liv.

Igårkväll gick jag själv hem från bussen blev det så där, för mycket av allt. Jag hittade på en dans som gick ut på att jag skrapade klacken mot gatuplattorna och sen direkt hoppade och landade på min ena fot två plattor fram. Då hände något magiskt och i mörkret kunde jag se det, jag kände mig hård. Min dans skapade gnistror som lös upp under skosulorna. Fantastiskt.

Björn är fin och uppenbarligen finns han mer än bara i fantasin

Tina och jag vill ligga med Björn Gustafsson. Vi är kära i honom, som resten av Sveriges kvinnor. Inget speciellt med det.

Tina och jag åt på Hermans ikväll innan vi skulle se Up all nights på Mosebacke. Mitt i en mening om fylleerilögner kommer Tina av sig och stirrar saligt på något bakom mig, så viskar hon: "Björn Gustafsson står bakom dig nu."

Jag tappar hakan och tror att hon ljuger. Vänder mig diskret och där står han med sin blonda kalufs. Han sätter sig med ryggen mot mig. Björn är alltså 30cm från mig på date med jäkla Linda Bengtzing! Drömmen om Björn kraschar och jag trampar på hans jacka.

Hur kunde hans missnöje gå så långt?

Jag tittar upp ur boken för att smälta en tankegång och stelnar till av skräck. Min oupmärksamhet har lett till att Malte fått nog och blivit kejsare, vilket betyder att jag numera har en jäkligt ond hund. Mitt hopp står bara till att han inte får några lärjungar denna sithmops.

En till precis som jag, om Siv får bestämma iallafall

Benjamin är fin men han finns bara i fantasin

En sommarkväll på Falugatan

En gång var jag på födelsedagsfest i vasastan hos någon musikmediemänniska av något slag. I en etta på 30 kvadrat hade han bestämt sig för att anordna en spelning för att fira sin födelsedag. Rockkonsert i en liten lägenhet på tredje våningen i ett Stockholmshus med tunna väggar.

Jag var i himlen där jag stod i det lilla överfulla rummet där jag knappt kände någon och hade fullt upp med att snylta lådvin och skratta i smyg åt prettomänniskorna. I ett hörn hade Teenage Idols riggat sina instrument och när de började spela, spelade dem som om de gällde liv eller död! Det var stamp, svett och energi. De gav allt.

När det är slut är publiken i extas och vill ha mer ...
Men in i lägenheten stormar en arg pappa och skriker. Hans barn försöker sova i rummet bredvid och han är förbannad, man kan nästan känna lukten av hans testosteron. Han vill prata med ”idioten” som bor i lägenheten. Pappan kommer av sig helt när han lyfter blicken och tittar in i rummet, där på andra sidan av hans dotters vägg, står ett rockband redo att fyra av sina extranummer.
- .... NI HAR JU FÖRIHELVETE EN JÄVLA ROCKKONSERT HÄR!

Ägaren till lägenheten försvarade sig lugnt med att konserten nu var slut och att han faktiskt satt upp lappar i trapphuset.

Kanske har jag hittat rätt

Ömsom skrattade jag, ömsom gömde jag mig bakom mina händer i förtvivlan. Seminariet i dag gav mig en ny insikt, jag märkte att intellektuella dilemman roar mig. Nog har jag alltid gillat att tänka men att det kan vara så krävande och samtidigt så roande som det är nu, det visste jag inte. Hela tiden måste man akta sig för fallgropar och vi dök direkt ner i dekonstruktionen av den linjära tiden och historielösheten.

Jag gav mitt allt, var bara där och nu, mot slutet kände jag mig matt men ändå upprymd. När vi skulle gå så ville jag inte riktigt att det skulle vara slut, samtidigt som jag behövde smälta gruppens tankebanor. Jag kände att jag nog egentligen behövde sätta mig i ett tyst mörkt rum och bara låta allt sjunka in.

Jag vill nog göra det här resten av mitt liv.

Vittring

(ett skrytinlägg följer nedan, så säg inte att jag inte varnade er.)


Jag är stolt så jag spricker, med all rätt, och det känns härligt. Jag fick VG på min tenta om fenomenologi och diskursanalys. VG! På den här nivån!

Det stod på kurswebben att tentorna var rättade och att man kunde ringa till Andreas om man ville veta sitt resultat. Sagt och gjort. Jag trodde inte att jag hade klarat mig ens en gång, och sen när han inte sa "G" direkt utan en annan bokstav före så var jag säger på att det var "I", fast jag hörde ett "V".

Jag är dock lite trött på att jag hela tiden ska hålla på att nedvärdera mig själv. Jag är ju faktiskt ganska bra på det här, kan jag inte tro på det? Varför kan jag inte tro på mig själv som jag gjorde när jag var tonåring?

Falsk marknadsföring

Någon i vårat avlånga land, i Malmö rättare sagt, googlade idag "banan i fittan" och fick upp min blogg. Personen klickade sig in här och jag undrar vad den hade för förväntningar, levde jag upp till dem? Eller gjorde jag människan besviken? Var det en porris sugen på lite fruktknull?

Paula Abdul och katten dansar hela natten

Helt plötsligt vänder sig Björn mot mig och säger:
- Vi kanske är som eld och vatten, så olika. Du är mer filosofi och jag är mer sport och så.
- Ja, men då kanske vi kompletterar varandra istället.
- Det är bra för då om vi pratar med en människa så säger vi två olika saker, annars kanske vi skulle sagt samma ...

Sick of it all

Jag är förkyld och det suger. Mina näsvingar är nariga och röda och jag är allmänt tung i huvudet. Gång på gång försöker jag ta mig igenom några läsa filosofiska texter och tänka, men det slutar med att jag sover i soffan. Jag har inte riktigt tid med det här i dag. Måste hinna med att ta mig igenom Lyotards bok om postmodernism och gärna läsa baudrillards minst sagt förbryllande artikel oom historiens upplösning igen. Min hjärna måste komma tillbaka nu.

Etnologist

Det är mer än en vetenskap, det är ett sätt att förstå och skapa sin egna upplevda verklighet. Oavsett vilken modern vetenskapsteori man väljer att anamma så måste man som etnolog utgå från att världen är en social konstruktion, där egentligen inget är givet av naturen. Det går aldrig att nå sanning, utan endast en möjlig sanning bland många andra.

Det är en livsåskådning som på ett tydligt sätt påverkar hela min person och verklighetsuppfattning. Jag har inte riktigt tänkt på det tidigare, men nu när jag håller på och funderar på det här med etnologi hela tiden så kan det inte bara vara en vetenskap för mig, det är nästan som en ideologi. Jag vill ifrågasätta nästan allt som människor säger till mig, men får bita mig i tungan och låta saker passera.

Visst har jag säkert blivit indoktrinerad på skolan. Jag har svårt att tänka mig många andra vetenskaper som påverkar personen som studerar dem så här, men jag är också ganska naiv.

Kriss Kross will make you jump

Who let the dogs out?

Jag hämtade Hector i morse så nu sitter jag här med två väldigt egensinniga hundar. De är inte speciellt smarta, men godhjärtade.

Hector skrämde mig dock lite tidigare. Hundarna var lösa och Hector råkade hamnade på andra sidan av en inglasad busskur. Jag ropade på honom och han tog fart och hoppade rakt in i glaset! Det bara brakade till. Först blev jag orolig, men när jag märkte att det inte var några problem med frallan så började jag skratta så mycket att jag fick sätta mig ner.

"Gå rakare gubbe!"

Vrede

Jag blir så hiskeligt arg på biljettnu, slutsålt och liknande skitföretag. De borde skämmas! Det är slutsålt på Jean Michel Jarre konserten på Cirkus, och jag kollade runt efter biljetter. Självklart har idiotföretagen varit där och norpat och vill nu sälja dem och göra 1500 kronor i ren vinst per biljett! Aldrig att jag stöder er skit och köper biljett av er, helvetet kommer frysa till is innan jag ger er mina pengar!

"Håll käften jävla köttbulle!"

Gästprotest på Egons fest

Anna berättade för mig i lördags att De lyckliga kompisarna ska spela snart. Hon sa att hon och Tor skulle gå. Jag blev alldeles till mig och vill absolut inte missa det här, så jag ropade på Tina och hon var inte svårövertalad!

Så nu har jag skrivit ut min DLK-biljett och placerat den fint på kylskåpet. Så har jag laddat ner (jo, vissa är tuffa minsann) två album med detta eminenta trallpunkband och lagt i min Ipod. De senaste två timmarna har varit fyllda av skönsång och trummande. Kanske har ni sett mig på stadens gator när jag gått omkring och spelat lufttrummor i otakt och sjungit för mig själv med ett fånigt leénde på läpparna?

Förresten så dök aldrig Emanuel Ekström upp i lördags. Undrar om han smög omkring utanför lokalen.

Birthway

Idag är födelsedagen. Jag är inte så noga med det där med födelsedag, men det är fint att människor tänker på mig. Det gör mig glad.

Björn och jag ska fira mig på fredag, men han hade ändå köpt en present åt mig idag och jag blev så glad när jag öppnade mitt paket. Han kom ihåg att jag behövde ett par nya hörlurar och han hade skaffat mig ett perfekta, de sitter som lock över öronen och musiken får ett helt nytt djup. Jag älskar dem.

"Hey hey hey hold your horses"

Sista dagen som 26 idag och det har varit en mycket bra dag. Om man räknar ända sen tolvslaget i natt har den faktiskt varit en enastådende bra dag med dans, disko, bubbel, goda vänner, träning och Yrrol.

Jag har hunnit med mycket livets senaste 20 timmar, det är härligt. Till råga på allt har Hector gått och blivit pappa i dag, fem små valpar blev det. Lillskiten Hector är minsann inte så liten längre.

RobinsonRobban dök till min stora besvikelse inte upp igår. Men istället kom alla fina människor och de hade med sig helt underbara presenter till både mig och Emma. Tack så väldans mycket!