Handen på tack

Det är en unik skara människor, nybörjarna på Lindy hopen. Det är väldigt underhållande att göra något där det blandas så mycket olika sorters människor. I början var det lite stelt, men jag tyckte att det flöt ganska bra i slutet. Ja, i alla fall när jag hade en bra förare. De gamla männen var såklart bäst, de kan de där och vågar lägga deras hand på min rygg och visa tydligt åt vilket håll jag ska. Det här kan verkligen bli hur kul som helst, jag längtar till på måndag när jag får snöra på mig mina fina rosa dansskor igen.