Det var blodsockret som spökade. Människor i min närhet borde ha lärt sig att hålla sig på armlängdsavstånd, minst, när jag behöver mat. Jag är ingen trevlig person då och jag kan lätt få för mig att du är världens mest idiotiska människa bara för att du frågar om jag är hungrig. Min hjärna fungerar inte som den ska, jag går ner i något slags neandertalstadie. Kom ihåg det om ni hör min mage kurra.
Malte och jag gick en tre timmar lång promenad i dag. Vårat mål var Åhléns där jag skulle köpa rött garn och strumpstickor. Redan där kan man så här i efterhand se att jag inte tänker så noga alltid. Klart det inte finns rött garn kvar på Ålhéns såhär dagarna efter jul ...
Vi traskade iväg och vår promenad var väldigt varierad, först på mysiga promenadvägar. Jag fick åka kana på rumpan för att komma vidare vid en passage, så pratar jag väldigt mycket med Malte när jag är ute med honom.(Om han inte är med så pratar jag med mig själv, det är bra att jag har hund.) Jag mötte en man när jag åkte kana, han tittade väldigt lustigt på mig. Jag log tillbaka. Sen kom vi till byggarbetsplatser där vi fick krypa under gunnebostängsel och ta oss mellan stängda grindar. Tillslut var vi vid Fridhemlsplan och Åhléns. Besvikelsen var ett faktum när de varken hade garn eller strumpsticka nummer 9. Darn!
Men då ringde Anna och piggade upp oss. Så vi mötte henne och Hector nere i Rålis. Mycket trevligt sällskap. Jag ska ha Hector hela veckan om dagarna, det tycker jag om.
I Guitar Hero kan man spela Schools out med Alice Cooper om man vill. Det är bara det att i min hjärna är den nära sammankopplad med det sista(?) avsnittet Young Ones. Denna eminenta serie. Skolan är slut och för Rick har sina gula hängselbyxor på sig samtidigt som han springer omkring och sjunger och flaxar med sina armar. Det är sann entusiasm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar