"I Kenya har 150 personer dödats och polisen har satt in tårgas." Det var det första jag hörde efter att klockan slagit tolv i natt. Vi hade på P4 för att räkna ner och efteråt kom Ekot. Det är självklart att de inte ska försköna världen bara för att det är nyår, men det blev en konstig kontrast mot vårat lilla festhus ute på landet. Speciellt när man stått och skålat och kramats. Lite makabert.
Annars var det ett mycket trevligt nyårsfirande ute på Ingarö. Det var i stort sätt samma gäng vi firade med för ett år sen. Det är lite roligt för vi ses inte annars, förutom på nyårsaftnarna. Björn och jag tog med oss Singstar så på loftet var det karaeoke. Vicki och jag började med att bränna av "If I could turn back time", sen var det igång.
Under natten bildades två lag, dansarna och sångarna. Jag var lojal med det gäng jag tillhörde för stunden. När jag dansade ville jag ha högt på dansgolvet och när jag sjöng ville jag ha högt på tvn. Mot slutet kom dock hela danslaget upp på loftet och vi sjöng alla tillsammans, det var fint.
Men säg den lycka som varar för alltid. Rasmus och jag ville dansa och vi funderade på hur vi skulle få ner folket. Då kläcker jag den eminenta idén att vi drar ut proppen till loftet. Sagt och gjort så letade vi rätt på proppskåpet och provade oss fram, vi var så jäkla lyckliga när vi fixade rätt propp och det blev tyst och mörkt där uppe.
Tomtarna på loftet verkade inte förstå vad som hänt, och de brydde sig inte så mycket heller. De gick bara snällt nerför den lustiga trappan och började dansa. Jag och Rasmus var i himlen.
För min del avslutades kvällen med dans till Olas Nathalie, sen gick bilen mot stan. Jag ville stanna men kände att jag borde åka med. Karin och Eric körde oss ända hem, jäkligt skönt.
Självklart glömde jag även en av mina svarta koftor denna gång. Så jag kan inte säga att 2008 skiljer sig mot 2007 så där jättemycket, åtminstonde inte än.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar