måndag 25 februari 2008

Soffpotatis

Ring ring, jag svarar i telefonen:

- Hej, det är Maria.
- Ååååååh jag är så ledsen, det är hemskt!
- .... eh... (jag hör att det är min mor)Vad har hänt?
- De har tagit soffan Maria. De kom hit och snodde den i morse. Det är helt tomt nu.
- Jaha.
- Den har aldrig varit så snygg som idag. Jag vill ha tillbaka den. De skulle sälja den på Myrorna.
- Jaha men du får väll kanske åka och köpa den då?
- Hahahah! Ja, jag får åka och köpa den igen ... Men vi har ju inget Myrorna i Västervik, de tar den nog till Linköping.
- Nej men du har ju köpt en ny soffa. De skulle ju ta den gamla. Förresten du kan väll inte säga att de snodde den, det är väll kanske inte riktigt rätt ord?
- Hehe, nej det kanske det inte är. Åh den var så fin, vi har haft den i 20 år. Jag är lite ledsen idag, jag kan inte ligga i min soffa längre.

Bara ett sätt att påpeka att saker har en tendens att äga en.

1 kommentar:

emma-janet sa...

Det är så stört. Precis som med vårt hus i Västervik. Man vet att det är dumt, men likförbannat har man en relation med sina saker...