Jag blev övermodig. Trodde att min kropp klarade av giftet. Insikten kom som ett slag i ansiktet. Igår när jag åt mat blev jag plötsligt väldigt nervös. Fullt av otäcka fjärilar i magen och myror i mina armar. Jag berättade för Björn och Mattias att jag var orolig för något men att jag inte kunde sätta fingret på vad.
- Kanske är kaffet, sa Björn.
Jag fnös föraktfullt åt honom. Skulle min kropp reagera så på en kopp kaffe?! Jag har vant mig nu, jag är vuxen, intalade jag mig själv.
I dag har jag druckit två koppar kaffe på lika många timmar. Plötsligt började det pirra i magen. Nervositeten var tillbaka. Jag kunde inte längre sitta stilla eller ens tänka sammanhängande. Jag skulle till och med sträcka mig så långt att säga att jag fick en paranoid kvart där på Thelins konditori.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar